En flamskväv av modernare slagFör ca 20 år sedan vävde jag min sista flamskväv. Det är en ganska stor bild med en väg som försvinner i horisonten och blomprakt i vägrenen. Det var ett nöje att väva bilden med de samstämda färgerna. Och vägen jag fastnar ofta för vägar som försvinner i fjärran.  Flamskväv, inramad i Falköping med matchande passepartout. Ca 1990.
< Föregående (Ett nysytt jugendbroderi) > Nästa (Kudde av Ilse Roempke)
Klicka här för att gå tillbaka till huvudsidan för nostalgi.
| 
